topp

Linköpings Koloniträdgårdar

Så här började det

Efter ett föredrag om Trädgårdskolonier 1899 bildades det en kommitté som hade uppdrag att undersöka om det fanns intresse att skapa ett koloniområde i Linköping. 1905 lämnades den första motionen in till stadsfullmäktige, men avslogs. 1907 lämnades åter en ny motion in och det beslutades då att en kommitté skulle tillsättas för att föreslå en lämplig plats att anlägga koloniträdgårdar på. Den 25 april 1908 lade kommittén fram sin utredning och den 28 april var rapporten uppe i stadsfullmäktige. Dock bordlades ärendet och togs inte upp förrän den 12 juni 1908 då fullmäktige tog beslutet att skapa Linköpings första koloniområde. Det innebar att staden från den 1 april 1909 skulle upplåta 2 tunnland mark på 10 års tid för en årlig hyra av 200 kronor till en koloniträdgårdsförening. Kravet var att föreningen skulle vara bildad senast den 1 oktober samma år. Staden hade till uppgift att dränera och stängsla in det föreslagna området.

Den 29 augusti 1908 samlades kommittén, bestående av åtta män och en kvinna, för att sätta upp förslag på stadgar och hyreskontrakt. Dessa hade tagits fram med Norrköpings koloniförenings stadgar som förebild. 

Bland annat föreslogs följande regler:

  • medlemmar som hade en trädgårdslott behövde bara betala arrende
  • om en medlem önskade en trädgårdslott så fick hen ansöka om det hos styrelsen
  • odlingslotterna skulle delas ut via lottning
  • en turlista skulle upprättas och man blev då tilldelad en odlingslott i turordning
  • jorden skulle endast få användas till trädgårdsodling
  • stängsel fick vara en meter högt
  • häckar av hagtorn och gran var ej tillåtna
  • lät man sin lott förfalla eller vara obrukad förlorade man sin dispositionsrätt


Den 16 september 1908 hölls föreningens första konstituerande sammanträde. Tyvärr finns protokollet inte kvar men refererades enligt källor i både Östgöta Correspondenten och Östgöten. Enligt Östgöten var medlemsantalet i september 1908 77 och att 50 av de 60 lotterna var uthyrda.

Den valda styrelsen bestod av direktör Wilhelm Heyman, hovslagare Carl Johan Hall, bankvaktmästare P A Wallin, trädgårdsdirektör John Lilja, folkskoleinspektör Alfred Fridén och flickskoleföreståndare Ada Arwedsson.

De första kolonilotterna var på den så kallade Tornby utjord, väster om Lektorshagen. 1916 fick föreningen arrendera ytterligare två jordområden från Linköpings kommun. Det gällde dels Johannesborg söder om griftegården och granne med Wahlbecks industrier, dels ett område väster om Sankt Larsgatan i höjd med Sturegatan. 1918 utökades Johanneborgsområdet med ytterligare 74 lotter. Året därpå togs också 122 kolonilotter i bruk vid Ålebrunnslyckorna (där Länsstyrelsen kontorskomplex ligger idag). 1932 utökades området vid Sankt Larsgatan med 70 lotter. 1942 sades detta område upp och föreningen vick då arrendera ett mindre område vid slakthuset (det vi idag kallar för Tornet), ett område intill Folkets park och Emmalund. 1944 fanns det totalt cirka 1000 kolonilotter i Linköping. 1945 togs Valla koloniområde i bruk och omfattade totalt 353 lotter.

Idag omfattas föreningen av fyra områden: Emmalund, Ullevi, Valla och Ådala. Sammanlagt består föreningen av 1117 medlemmar.
 
*texten är tagen ur Koloniträdgårdsrörelsens framväxt i Linköping av Dag Elfström. Föreningen Gamla Linköping, meddelande nr 16.